Övergång till 18 månaders AT som standard, användning av fler verksamheter inom AT-tjänstgöringen och utökad handledningskapacitet genom innovativa handledningsformer. Det är rekommendationer som Nationella vårdkompetensrådet nu går ut med för att möta de utmaningar som följer med den nya sexåriga läkarutbildningen och övergången från AT till BT (bastjänstgöring) som startade hösten 2021.
I den nya läkarutbildningen krävs inte längre AT för att få läkarlegitimation. I specialiseringstjänstgöringen (ST) införs samtidigt BT som en ny inledande del av ST. Så länge det finns läkarstudenter som går den tidigare läkarutbildningen behöver dock sjukvården fortsätta att erbjuda AT-tjänster, men antalet tillgängliga AT-tjänster kan komma att minska allt eftersom den nya utbildningen fasas in, samtidigt som det till och med 2029 ska vara möjligt att ta examen enligt den tidigare utbildningen.
– Det finns risk att det drar ut på tiden för de sista studenterna som ska ta den gamla läkarexamen att få sina AT-tjänster. Redan idag ser vi att tiden det tar att få och genomföra sin AT-tjänst har ökat, och nu ska sjukvården dessutom erbjuda BT-tjänster parallellt med AT-tjänsterna. Därför har vi tagit fram tre rekommendationer för att öka antalet AT-platser och på så sätt undvika flaskhalsar i systemet, säger Johan Dabrosin Söderholm, överläkare och professor i kirurgi vid Linköpings universitet samt ledamot i Nationella vårdkompetensrådet.
Johan Dabrosin Söderholm är sammankallande för en arbetsgrupp för AT- och BT-frågor som arbetar på uppdrag av Nationella vårdkompetensrådet med att göra bedömningar av och skapa samsyn mellan berörda aktörer om behoven av läkarnas AT och BT. Arbetsgruppen består av representanter från Nationella vårdkompetensrådet, Sveriges läkarförbund (SLF), Svenska läkaresällskapet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt rättsavdelningen på Socialstyrelsen.
– Arbetsgruppen för AT- och BT-frågor har tydligt visat på styrkan med Nationella vårdkompetensrådet som samverkansarena för att uppnå handgripliga resultat. Det är tre tydliga och viktiga förslag som bidrar till att skapa bra förutsättningar för införandet av BT parallellt med AT, säger Ann-Marie Wennberg Larkö, professor och sjukhusdirektör för Sahlgrenska universitetssjukhuset som är ordförande för Nationella vårdkompetensrådet.
Under 2021 har sex regionala vårdkompetensråd etablerats i respektive sjukvårdsregion. Nationella vårdkompetensrådet kommer att samverka med de regionala vårdkompetensråden för att implementera de tre förslagen från arbetsgruppen för AT- och BT-frågor.
I promemorian Tre rekommendationer för att hantera övergången till den nya läkarutbildningen beskrivs rekommendationerna mer ingående och konkret.