Framtidens kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården är svårplanerad eftersom en stor mängd faktorer påverkar kompetensbehoven, inte minst den pågående omställningen mot en nära vård med primärvården som nav. Med många inblandade aktörer behövs en stark samverkan, både nationellt, regionalt och lokalt, för att förstå respektive aktörers olika förutsättningar.
Nationella vårdkompetensrådet består av ledamöter som representerar de aktörer som ansvarar för kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården: regioner, kommuner och universitet och högskolor (lärosäten). Dessutom ingår generaldirektörerna för de för rådet ansvariga myndigheterna Universitetskanslersämbetet och Socialstyrelsen.
Rådet samverkar också med andra centrala berörda aktörer för att ta tillvara olika perspektiv på frågor och skapa en samsyn i frågor som kräver förslag till åtgärder. Det handlar till exempel om professions-, arbetstagar- och intresseorganisationer, patient- och studentföreningar samt andra befintliga samverkansorgan som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF).
En viktig uppgift för rådet är att vara en samlande arena där de berörda huvudaktörerna, lärosätena och vårdhuvudmännen, gemensamt kan diskutera behov av förändringar i frågor som rör hälso- och sjukvården, utbildningssystemet, fortbildningsinsatser och de arbetssätt som krävs för att möta kompetensförsörjningsbehoven framåt.
Områden att samverka kring
Några områden med särskilda utmaningar och där en bättre samverkan kan göra skillnad gäller till exempel utbildningarnas dimensionering, utbud och innehåll, behov av ny kunskap och kompetens i vården och frågor om fortbildning och livslångt lärande. Även den verksamhetsförlagda delen av utbildningarna kräver en bättre samverkan i syfte att försörja vården med rätt kompetens. Lärosätenas behov av disputerad personal samt förutsättningar för klinisk forskning är också områden där en bättre samverkan behövs.
Nationella vårdkompetensrådets verksamhetsplan beskriver vilka områden rådet ska ta sig an under innevarande år.
Rådets verksamhet och verksamhetsplan
Stödja de sjukvårdsregionala råden
Sverige är indelat i sex sjukvårdsregioner. När rådet inrättades föreslog regeringen att dagens samverkan mellan regioner, kommuner och lärosäten i sjukvårdsregionerna skulle utvecklas till sex sjukvårdsregionala råd med representanter från samtliga tre nämnda aktörer. Samverkan på nationell nivå syftar till att stödja arbetet på sjukvårdsregional nivå som i sin tur ska stödja ytterligare nivåer närmare verksamheterna (S2019/03995/FS). Rådet och dess kansli kommer därför att ha en ömsesidig dialog med de sjukvårdsregionala råden, för att förmedla bedömningar utifrån det nationella perspektivet och för att fånga upp frågor som inte kan hanteras på sjukvårdsregional nivå.
Det nationella rådet stödjer verksamheten i de sex sjukvårdsregionala råden, både under uppbyggnadsfasen och kontinuerligt. Under Regional samverkan kan du läsa mer om de sjukvårdsregionala råden.