Framtidens kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården är svårplanerad eftersom en stor mängd faktorer påverkar kompetensbehoven, inte minst den pågående omställningen mot en nära vård med primärvården som nav. Med många inblandade aktörer behövs en stark samverkan, både nationellt, regionalt och lokalt, för att förstå respektive aktörers olika förutsättningar.
Nationella vårdkompetensrådet består av ledamöter som representerar de aktörer som ansvarar för kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården: regioner, kommuner och universitet och högskolor (lärosäten). Dessutom ingår generaldirektörerna för de för rådet ansvariga myndigheterna Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet.
Rådet samverkar också med andra centrala berörda aktörer för att ta tillvara olika perspektiv på frågor och skapa en samsyn i frågor som kräver förslag till åtgärder. Det handlar till exempel om professions-, arbetstagar- och intresseorganisationer, patient- och studentföreningar samt andra befintliga samverkansorgan som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF).
En viktig uppgift för rådet är att vara en samlande arena där de berörda huvudaktörerna, lärosätena och vårdhuvudmännen, gemensamt kan diskutera behov av förändringar i frågor som rör hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, utbildningssystemet, fortbildningsinsatser och de arbetssätt som krävs för att möta kompetensförsörjningsbehoven framåt.
Nationella vårdkompetensrådets verksamhetsplan beskriver vilka områden rådet ska ta sig an under innevarande år.
Rådets verksamhet och verksamhetsplan
Stödja de regionala vårdkompetensråden
Samverkan på nationell nivå syftar till att stödja arbetet på regional nivå som i sin tur ska stödja ytterligare nivåer närmare verksamheterna. Rådet och dess kansli har därför en ömsesidig dialog med de regionala vårdkompetensråd som finns, för att förmedla bedömningar utifrån det nationella perspektivet och för att fånga upp frågor som inte kan hanteras på regional nivå.
Det nationella rådet stödjer kontinuerligt verksamheten i de sex regionala vårdkompetensråden. Under Regional samverkan kan du läsa mer om de regionala vårdkompetensråden.
Områden att samverka kring
Några områden med särskilda utmaningar och där en bättre samverkan kan göra skillnad gäller till exempel:
- utbildningarnas dimensionering, utbud och innehåll
- behov av ny kunskap och kompetens i vården
- frågor om fortbildning och livslångt lärande.
Ett annat område är den verksamhetsförlagda delen av utbildningarna (VFU) som kräver en bättre samverkan i syfte att försörja vården med rätt kompetens.
Även lärosätenas behov av disputerad personal samt förutsättningar för klinisk forskning är exempel på områden där en bättre samverkan behövs.
Stöd för handledare inom hälso- och sjukvårdsutbildningar
Kliniskhandledning.se är en nationell webbplats som ger stöd för handledning och lärande av studenter och kollegor på olika utbildningsnivåer. Initialt riktade den sig till läkare men Nationella vårdkompetensrådet har tagit initiativ till att finansiera en breddad verksamhet som även omfattar stöd för handledare inom fler professioner.
Stödet riktar sig till både handledare och handledd men också till personer med ett övergripande ansvar för studenters eller kollegors lärande och handledning inom hälso- och sjukvård. Användare av webbplatsen är till exempel amanuenser, kliniska lärare, VFU-ansvariga, eller studierektorer som vill ha stöd för planering av en placering, lärandemiljö och handledning. Ansvariga för utbildning av handledare är också en målgrupp för materialet.
Kliniskhandledning.se har många besökare med goda vitsord från brukare på olika nivåer såväl nya som erfarna handledare med olika handledningsuppdrag.
Materialet innehåller bland annat handlednings- och återkopplingsmodeller, digitala återkopplings- och bedömningsunderlag, filmer, poddar, spel och fall, färdiga workshoppar att använda på arbetsplatsen samt resurser för arbete med till exempel etik, artificiell intelligens (AI) eller arbetskulturer.
Allt material är fritt att använda och är baserat på aktuellt kunskapsläge och beprövad erfarenhet, det vill säga antingen publikationer inom medicinsk pedagogik eller modeller som fallit väl ut i handledares praktik. Det senare kan innefatta exempel på hur man arbetar, idéer eller material som brukare själva skapat och som ibland men inte alltid beforskats och publicerats.
Socialstyrelsen och Lunds universitet har en överenskommelse om finansiering och samverkan för utveckling och drift av webbplatsen.kliniskhandledning.se. Det löpande arbetet leds av Medicinska fakultetens Centrum för Undervisning och Lärande vid Lunds universitet (MedCUL).