Kunskapsunderlag från andra aktörer

UKÄ har undersökt studenters avhopp från åtta vårdutbildningar och konstaterar att de flesta avhoppen sker under termin 1 och 2 och att män hoppar av i något högre grad än kvinnor från vissa av utbildningarna. De undersökta utbildningarna är: audionom-, apotekar-, biomedicinsk analytiker-, receptarie-, röntgensjuksköterske-, sjuksköterske-, sjukhusfysiker- och tandteknikerprogrammen.

Rapporten belyser betydelsen av en fast vårdkontakt som en central “fast punkt” för patienten i vården. En sådan kontakt bidrar till ökad kontinuitet, trygghet och bättre samordning mellan olika vårdinsatser. Samtidigt visar analyser att tillgången till fasta kontakter är begränsad och ojämnt fördelad. För att nå målen om en god och nära vård krävs därför stärkt kontinuitet, tydligare ansvar och bättre organisering av primärvården.

Socialstyrelsens lägesrapport 2026 ger en fördjupad analys av hälso- och sjukvårdens utveckling, där en åldrande befolkning, ökade vårdbehov och kompetensbrist sätter press på systemet. Samtidigt finns regionala skillnader i tillgänglighet och kontinuitet. Rapporten lyfter behovet av mer effektiv resursanvändning, stärkt primärvård och förbättrad samverkan för att långsiktigt säkerställa en jämlik, hållbar och patientsäker vård.

Rapporten från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys bygger på en internationell enkät och belyser hur svenska primärvårdsläkare upplever vården. Resultaten visar både styrkor, som goda förutsättningar genom teamarbete och längre patientmöten, och svagheter - särskilt brister i arbetsmiljö och samordning med övrig vård. Sammantaget bedöms primärvården inte vara tillräckligt stärkt för att fullt ut fungera som vårdens nav, vilket pekar på behov av fortsatta reformer.

Rapporten redovisar regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att fördela prestationsbaserade statsbidrag till regionerna för att öka antalet allmäntjänstgöringstjänster (AT). Under 2025 fördelades totalt 226 miljoner kronor till 20 regioner. Redovisningen beskriver hur medlen har använts och hur regionerna arbetat för att öka antalet AT-tjänster. Den belyser också regionernas arbete med planering och kompetensförsörjning i samband med övergången till den nya läkarutbildningsstrukturen.

Nationella planeringsstödet 2026 ger en samlad bild av tillgången på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och tandvårdspersonal i Sverige. Rapporten belyser utvecklingen för olika yrkesgrupper samt regionala skillnader i tillgång på personal. Den lyfter även faktorer som påverkar kompetensförsörjningen och betonar behovet av att förstå personalförsörjningen ur ett systemperspektiv, där utbildning, arbetsmarknad och vårdens organisation samverkar.

Fördjupningsrapporten inom Nationella planeringsstödet 2026 analyserar trender och trendbrott i tillgången på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och tandvårdspersonal. Rapporten belyser hur förändringar i utbildningsvolymer, demografi och arbetsmarknad påverkar utvecklingen för olika yrkesgrupper. Analysen bidrar till en fördjupad förståelse av kompetensförsörjningen och kan användas som stöd i planering och uppföljning.

Arbetsförmedlingen beskriver i rapporten om utvecklingen på arbetsmarknaden under sista kvartalet 2025. Efter en period präglad av lågkonjunktur syns tecken på en viss ljusning. Antalet inskrivna arbetslösa minskade från i genomsnitt 368 000 under fjärde kvartalet 2024 till 357 000 under samma period 2025. Arbetslöshetsnivån sjönk från 7,0 till 6,8 procent. Rapporten visar också betydande regionala skillnader i arbetslöshet.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visar i en ny rapport att personer som har kompletterat en utländsk högskoleutbildning i Sverige mellan åren 2019 – 2022, i stor utsträckning etablerar sig på arbetsmarknaden. Ett år efter avslutad utbildning var 73 procent etablerade, och efter tre år 85 procent. Etableringen är särskilt hög inom hälso- och sjukvårdsutbildningar, där kompletterande utbildningar bidrar till kompetensförsörjningen i flera yrken. Rapporten belyser även skillnader i etablering mellan olika utbildningsområden.

Rapporten analyserar arbetsmarknadens utveckling utifrån Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Under 2025 ökade arbetskraften och sysselsättningen, samtidigt som arbetslösheten steg något. Statistiken visar skillnader mellan olika grupper och sektorer, där bland annat hälso- och sjukvården utgör en stor och central del av sysselsättningen. Rapporten bidrar med fördjupad kunskap om arbetsmarknadens utveckling och fungerar som underlag för analys och uppföljning.