Kunskapsunderlag från andra aktörer

Rådets bedömningar och analyser grundar sig på olika kunskapsunderlag som analyser, rapporter, statistik, prognoser och undersökningar. Vissa av underlagen produceras inom rådets verksamhet, men rådet använder sig också av kunskapsunderlag från andra myndigheter och organisationer. Här listar vi ett urval av underlag från andra aktörer.
Filtrera på
Visar 10 av 88
Eftergymnasiala studier bland arbetslösa under pandemins första år(pdf)

Syftet med studien är att öka kunskaperna om arbetsmarknadens förhållande till utbildningssystemet med utgångspunkt i regeringens satsningar på den eftergymnasiala utbildningen under pandemin. Av de nästan 260 000 personer som blev arbetslösa under 2020 började 13 900, drygt 5 procent, att studera på högskolan eller yrkeshögskolan. Den grupp som påbörjade studier på yrkesexamensprogram på högskolan läste i hög utsträckning utbildningar som leder till yrken där det råder brist på arbetskraft inom välfärden, till exempel utbildningar inom lärar- och omvårdnadsområdet. Totalt 860 studerade inom utbildningsinriktningen hälso- och sjukvård.

Utgiven av: Universitetskanslerämbetet (UKÄ), 2024-06-10
Flyttmönster bland nyutexaminerade sjuksköterskor(pdf)

Denna studie undersöker i vilken utsträckning lärosäten som utbildar sjuksköterskor också bidrar till att försörja samtliga regioner med sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskeutbildningen erbjuds i Sveriges samtliga regioner vilket innebär en stor valmöjlighet när det handlar om att välja studieort. Storstadsregionerna får ett tillflöde av examinerade sjuksköterskor, medan det sker ett utflöde från andra typer av regioner med befolkningsminskning. Studien visar också att studenter som studerar i sin hemregion är mer benägna att stanna kvar och arbeta i regionen efter studierna.

Utgiven av: Universitetskanslerämbetet (UKÄ), 2024-06-10
I tid och otid - En fördjupningsstudie om bemanningen i förlossningsvården

Rapporten är en fördjupningsstudie om bemanningen inom förlossningsvården. Förlossningsvården kräver en konstant bemanning över dygnet vilket leder till en stor andel obekväm arbetstid och svårigheter att bemanna. Det behövs insatser för att behålla personal och strategier för att minska andelen obekväm arbetstid.

Utgiven av: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2023-04-28
Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård. Lägesrapport 2023(pdf)

Socialstyrelsen lämnar varje år lägesrapporter för olika områden inom hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst. Denna lägesrapport syftar till att redovisa tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård. Bland annat ingår uppgifter om hälso- och sjukvårdens effektivitet utifrån kompetensförsörjning och kostnadsutveckling.

Utgiven av: Socialstyrelsen, 2023-04-03
Måluppfyllelseanalys för utbyggnaderna av utbildningar 2015–2018(pdf)

Regeringen har gett UKÄ i uppdrag att följa upp och analysera måluppfyllelsen för lärosätenas utbyggnadsuppdrag 2015–2018. Utbyggnadsuppdraget omfattade bland annat barnmorskeutbildningar, sjuksköterskeutbildningar och specialistsjuksköterskeutbildningar. Målen för utbyggnaden 2015 och 2017 uppnåddes inte, samtidigt som lärosätena producerade över de samlade takbeloppen. Det innebär att lärosätena bland annat byggde ut andra bristyrkesutbildningar än dem som de hade mål för. Lärosätena hade möjlighet att använda medlen till annan utbildning. Detta försvårar för lärosätena att snabbt bygga ut en utbildning eftersom det tar lång tid att rekrytera lektorer, hitta nya lokaler och platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Några lärosäten tog även upp att antagningssystemet är ett hinder för utbildningarna till barnmorska och specialistsjuksköterska.

Utgiven av: Universitetskanslersämbetet (UKÄ), 2023-03-31
Personalstatistik inom primärvården Delrapport 1 - en förstudie(pdf)

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram statistik över hälso- och sjukvårdspersonal som ska innehålla uppgifter om både legitimerad personal och annan relevant personal inom primärvården. Uppdraget ska slutredovisas 31 mars 2026. I denna första delrapport undersöker Socialstyrelsen olika sätt att producera statistik utifrån befintliga datakällor, samt för ett resonemang kring vilka parametrar som är relevanta för att på ett träffsäkert sätt belysa primärvårdens kompetensförsörjning. Idag råder brist på både legitimerad personal och övrig personal på många håll i landet, men ökning inom flera yrkesgrupper i primärvården har noterats mellan åren 2010 och 2020. Bland annat har antalet sysselsatta sjuksköterskor ökat och antalet psykologer i primärvården har ökat med nära 60 procent, om än från en låg nivå. Hur stor andel av yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvården i stort som arbetar inom primärvården varierar.

Utgiven av: Socialstyrelsen, 2023-03-31
Etablering på arbetsmarknaden för personer som kompletterat utländsk examen(pdf)

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har i uppdrag att följa och redovisa etableringen på arbetsmarknaden för personer som genomgått en utbildning som kompletterar en utländsk examen. I undersökningen ingår 1 370 studenter som kompletterat sin utländska examen under läsåren 2017/18 och 2018/19, bland dessa studenter som läst kompletterande utbildning för bland annat lärare, farmaceuter och vissa vårdyrken. Studenter som har fullföljt en kompletterande utbildning har en hög matchning mot arbetsmarknaden ett år efter sista studerade termin. För en stor majoritet av utbildningarna har över 85 procent av studenterna som etablerat sig på arbetsmarknaden ett jobb som är relevant för deras utbildning efter tre år. Tandläkare hade den högsta etableringsgraden (87 procent). Läkare och psykologer hade en relativt låg etableringsgrad (61 procent i båda fallen).

Utgiven av: Universitetskanslersämbetet (UKÄ), 2023-03-07
Etablering på arbetsmarknaden efter studier i högskolan(pdf)

I denna rapport redovisar UKÄ uppgifter om etablering på arbetsmarknaden 1–1,5 år efter examen på grundnivå eller avancerad nivå för examinerade läsåret 2019/20. Det finns tydliga skillnader i etableringsgrad mellan examinerade från olika utbildningar. Högst etableringsgrad hade de som tog en examen inom hälso- och sjukvård samt social omsorg, 82 procent. Högst etableringsgrad (94 procent) bland de 10 yrkesexamina med högst antal examinerade hade personer med en läkarexamen. På andra plats kom personer med en specialistsjuksköterskeexamen där 93 procent var etablerade.

Utgiven av: Universitetskanslerämbetet (UKÄ), 2023-03-01
Ordnat för omställning? Utvärdering av omställningen till en god och nära vård: delrapport

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys utvärderar på regeringens uppdrag omställningen till en god och nära vård. I den här delrapporten belyser myndigheten vårdens förutsättningar för omställningen: kompetensförsörjningen i primärvården, samverkan, samt vården i områden med socioekonomiska utmaningar.

Utgiven av: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2023-03-01
Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård Nationella planeringsstödet 2023(pdf)

Det nationella planeringsstödet för legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård har under många år fokuserat på att mäta hur tillgången till legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal samt tandvårdspersonal har utvecklats, och jämfört det med regionernas efterfrågan på personal. Fokus har framförallt riktats mot att ersätta pensionsavgångar med nyutbildad personal. Kartläggningen har inkluderat 22 legitimationsyrken och 63 läkarspecialiteter. Årets rapport innehåller uppdaterade uppgifter om legitimationsyrkena och läkarspecialiteterna och inkluderar i tillägg nio sjuksköterskespecialiteter och nio tandläkarspecialiteter.

Utgiven av: Socialstyrelsen, 2023-02-28