Kunskapsunderlag från andra aktörer

Socialstyrelsen har inom det pågående uppdraget med att stödja omställningen till en god och nära vård tagit fram ett nationellt riktvärde för antalet invånare som en läkare som arbetar i primärvården kan vara fast läkarkontakt för. Riktvärdet ligger på 1 100.

Läsåret 2020/21 ökade det totala antalet studenter såväl som antalet nybörjare. Det var fjärde läsåret i rad som det totala antalet studenter ökade. Det yrkesprogram som hade flest nybörjare läsåret 2020/21 var program mot civilingenjörsexamen. Därefter följde program mot sjuksköterskeexamen och program mot ämneslärarexamen. Rapporten visar också att 4 600 personer tog ut en sjuksköterskeexamen läsåret 2020/21. Det var 100 fler än föregående läsår vilket då var det högsta antalet på elva år.

Den här analysen visar utvecklingen av inaktiva helårsstudenter mellan läsåren 2016/17 och 2020/21. Analysen visar att antalet helårsstudenter har ökat, men att andelen inaktiva helårsstudenter är oförändrad jämfört med läsåret innan. Det finns tydliga skillnader mellan utbildningsområden. Utbildningsområdena teater, medicin, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning har de lägsta andelarna inaktiva studenter.

Under både 2020 och 2021 präglades läget på arbetsmarknaden av coronapandemin. Arbetslösheten ökade och särskilt de unga fick svårt att hitta jobb. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har därför undersökt hur det gick på arbetsmarknaden under coronapandemin för nyutexaminerade studenter i högskolan. Arbetsmarknadsläget för de flesta av dem som tagit en examen från hälso- och sjukvårdsutbildningar verkar inte ha påverkats nämnvärt av coronapandemin.

Socialstyrelsen tar fortlöpande fram underlag för analys av tillgången och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal. 2022 års rapport visar att samtliga regioner redovisade brist på barnmorska, specialistsjuksköterska, läkare med specialistkompetens och röntgensjuksköterska. De främsta orsakerna till personalbristen uppgavs vara för få utbildade, hög konkurrens från andra arbetsgivare och pensionsavgångar.

Regeringen tillförde tidigt under pandemin extra resurser till lärosätena för att möjliggöra en utbyggd utbildning. För flera yrkesexamensprogram har antalet sökande ökat, men i vilken utsträckning detta har kunnat omsättas i fler nybörjare varierar. Framför allt tycks det ha varit svårt att bygga ut vissa vårdutbildningar trots stort intresse från studenterna och många sökande. Ett undantag är specialistsjuksköterskeutbildningen, där antalet nybörjare under pandemin har ökat mer än antalet sökande.

Rapporten undersöker genomströmning på grundnivå och avancerad nivå till och med 2019/20. För de större utbildningarna som leder till en yrkesexamen var examensfrekvensen högst på utbildningar till barnmorska och läkare. 90 procent av studenterna vid barnmorskeutbildningar och 85 procent av studenterna vid läkarutbildningar hade tagit ut avsedd yrkesexamen inom normal studietid. Utbildningen mot läkarexamen hade högst andel kvarvarande studenter.

Antalet svenska nybörjare i högskolan fortsätter att öka under läsåret 2020/21. Den stora ökningen av antalet högskolenybörjare finns bland de yngre nybörjarna och Civilingenjörsprogrammet är det yrkesexamensprogram som har haft den största ökningen av antalet nybörjare.

Majoriteten av doktoranderna tycker att det gått bra att arbeta på distans och att lärosätena hanterat coronapandemin på ett bra sätt. Men fler än hälften har behövt ställa in eller senarelägga moment i forskarutbildningen, och en fjärdedel har behövt ändra inriktning. Detta visar resultaten från en omfattande enkätundersökning från Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

77 procent av studenterna i en omfattande enkätundersökning tycker att utbildningen under coronapandemin varit bra eller mycket bra. De har också fått det stöd de behövt från lärarna. Men ungefär en tredjedel uppger att lärarnas brist på digitala kompetens påverkat undervisningen negativt.