Kunskapsunderlag från andra aktörer

Ett sätt att mäta hur högskoleutbildning motsvarar arbetslivets behov är att undersöka i vilken utsträckning de som tar en examen får ett arbete och etablerar sig på arbetsmarknaden. Här redovisar UKÄ andelen etablerade 1-1,5 år efter examen för de som tog examen läsåret 2017/18.

Publikationen visar bland annat att 4 500 personer tog ut en sjuksköterskeexamen läsåret 2019/20. Det var 100 fler än föregående läsår vilket då var det högsta antalet på tio år. Antalet som avlade specialistsjuksköterskeexamina var det högsta sedan specialistsjuksköterskeexamen infördes 2001. Såväl det totala antalet studenter som antalet nybörjare i högskolan ökade under perioden. Ökningen berodde till viss del på coronapandemins utbrott.

Här bedömer Universitetskanslersämbetet (UKÄ) den framtida tillgången på högskoleutbildade i relation till arbetsmarknadens behov. Prognosen omfattar arbetsmarknadsläget år 2035 för 38 utbildningar inom sju utbildningsgrupper.

Prognoser för behovet av högskoleutbildade inom hälso- och sjukvård samt social omsorg och hur arbetsmarknadsläget förväntas bli 2035 för olika yrkesgrupper. Här finns också uppgifter om söktrycket till utbildningar, och den genomsnittliga månadslönen för olika utbildningar.

Efterfrågan på forskarutbildad arbetskraft är högst på universitet och högskolor, samt inom vården. Det konstateras i denna analys som är en del av ett projekt där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) vill belysa samhällets behov av forskarutbildade.

Här samlar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) rapporter som har med coronapandemins konsekvenser på högskolan att göra. Pandemin har inneburit stora utmaningar för högskolans olika verksamheter.

Rapporten vänder sig till regeringen, huvudmän inom hälso- och sjukvård och tandvård, företrädare för professioner och patienter och till andra aktörer som berörs av frågor om planering av hälso- och sjukvårdens respektive tandvårdens kompetensförsörjning.

Regeringens omfattande satsningar på att bygga ut högskoleutbildningarna inom vissa bristyrken har inte givit önskat resultat. En förklaring är att problemet snarare har varit brist på sökande än på antalet utbildningsplatser, visar denna granskning.

I rapporten presenteras beräkningar över tillgång och efterfrågan på arbetskraft med olika utbildningar fram till år 2035. Beräkningarna bygger på ett antal grundläggande förutsättningar och antaganden beträffande utvecklingen i samhällsekonomin, på arbetsmarknaden och inom utbildningsväsendet.

Det är kvinnor som redan har tagit en examen som återvänder till högskolan för att vidareutbilda sig. Bland äldre återvändande studenter är kvinnor överrepresenterade på i stort sett alla utbildningar. Allra störst är könsskillnaden inom specialpedagogik och specialistsjuksköterskeutbildning.