Kunskapsunderlag från andra aktörer

Socialstyrelsens rapport presenterar ett förslag till ett nationellt lärandesystem som syftar till att främja ett effektivt, behovsanpassat och hållbart nyttjande av personalresurser inom hälso- och sjukvården genom ökad samverkan, kunskapsdelning och systemförståelse. Rapporten belyser hur ett lärande arbetssätt kan stärka kompetensförsörjningen genom att integrera olika perspektiv, främja kontinuerlig utveckling och säkerställa att rätt kompetens finns där den bäst behövs.

UKÄ har följt upp skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns deltagande, utbildningsval och genomströmning i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Resultaten visar att könsuppdelningen i högskolan kvarstår och den är störst inom vård och omsorg. Könsfördelningen är dock något jämnare bland utrikes födda än inrikes födda på flera program inom hälso- och sjukvård.

Detta faktablad redovisar Socialstyrelsens uppföljning av regionernas arbete med att erbjuda invånare en fast läkarkontakt i primärvården. Bland annat redovisas att andelen invånare som uppfattar att de har en fast läkarkontakt är betydligt lägre än vad regionerna rapporterar. Socialstyrelsen bedömer att ytterligare insatser krävs för att uppfylla lagens krav om val av fast läkarkontakt och för att stärka kontinuiteten i vården.

Rapporten från Inspektionen för vård och omsorg handlar om att barn- och ungdomspsykiatrin inte uppfyller vårdgarantin, vilket medför allvarliga risker för patientsäkerheten. IVO har identifierat återkommande brister som försenad eller utebliven behandling, bristande suicidriskbedömningar och otillräcklig dokumentation. De långa väntetiderna inom barn- och ungdomspsykiatrin förvärrar psykisk ohälsa och ökar risken för självmordsförsök bland barn och unga. Både patientklagomål och vårdgivarnas egna lex Maria-anmälningar visar att kompetensbrist och hög arbetsbelastning påverkar vårdkvaliteten negativt.

Inför utvärderingen av utbildning som leder till psykologexamen har UKÄ genomfört en förstudie. Förstudien visar på att det är en populär utbildning med högt söktryck och stabil genomströmning övertid. Utbildningen domineras av kvinnor men etableringsgraden på arbetsmarknaden ligger på 80-90% för både män och kvinnor. Utvärderingen startar i augusti 2025.

I SKR:s årliga rapport Personalen i välfärden redovisas personalstatistiken från föregående år. Rapporten för år 2024 visar bland annat antalet anställda som arbetar heltid har fortsatt öka i både kommuner och regioner. Även antalet anställda som arbetar kvar när de är 65 år eller äldre, eller kommer tillbaka efter pensionering, har ökat kraftigt under det senaste decenniet. På SKR:s webbplats finns även ett visualiseringsverktyg för statistiken.

Detta är en delrapport i uppdraget att utveckla och presentera statistik över personal inom primärvården med särskilt fokus på psykisk hälsa och ohälsa. Den presenterar helt ny statistik om personal i primärvården, inklusive icke-legitimerad personal. Här beskrivs bland annat regionala skillnader i tillgången till psykologer samt en förstudie inför kommande prognoser över personalbehovet i primärvården. Syftet är att ge ett bättre kunskapsunderlag för hur kompetensförsörjningen påverkas av omställningen till en god och nära vård.

Läsåret 2023/24 ökade det totala antalet nybörjare såväl som det totala antalet registrerade studenter. 79 100 personer tog ut en examen, vilket även det var en ökning jämfört med föregående läsår. Jämfört med läsåret 2022/23 ökade antalet nybörjare mest på program mot sjuksköterskeexamen och civilingenjörsexamen.

Rapporten belyser arbetsmiljön på en övergripande nivå, för de sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden 2024. Ett avsnitt i rapporten handlar om hjälp att prioritera arbetsuppgifter. Där finns beskrivet att Vård och omsorg har störst andel, 38 procent svarat att de sällan eller aldrig får hjälp att prioritera.

I rapporten Personalstatistik inom primärvården presenterar Socialstyrelsen statistik om personalgrupper i primärvården som arbetar med psykisk ohälsa. Statistiken visar bland annat att antalet psykologer per 100 000 invånare varierar stort mellan regionerna och att antalet sysselsatta psykologer inom både primärvården och specialiserad vård har ökat sedan 2020. Samtidigt tillgängliggör Socialstyrelsen för första gången sökbar statistik om hälso- och sjukvårdspersonal i primärvården. Tidigare har det inte att särskilja de som arbetar inom primärvården från de som arbetar inom specialiserad öppenvård.