Kunskapsunderlag från andra aktörer

Socialstyrelsen lämnar varje år lägesrapporter för olika områden inom hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst. Denna lägesrapport syftar till att redovisa tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård. Bland annat ingår uppgifter om hälso- och sjukvårdens effektivitet utifrån kompetensförsörjning och kostnadsutveckling.

Regeringen har gett UKÄ i uppdrag att följa upp och analysera måluppfyllelsen för lärosätenas utbyggnadsuppdrag 2015–2018. Utbyggnadsuppdraget omfattade bland annat barnmorskeutbildningar, sjuksköterskeutbildningar och specialistsjuksköterskeutbildningar. Målen för utbyggnaden 2015 och 2017 uppnåddes inte, samtidigt som lärosätena producerade över de samlade takbeloppen. Det innebär att lärosätena bland annat byggde ut andra bristyrkesutbildningar än dem som de hade mål för. Lärosätena hade möjlighet att använda medlen till annan utbildning. Detta försvårar för lärosätena att snabbt bygga ut en utbildning eftersom det tar lång tid att rekrytera lektorer, hitta nya lokaler och platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Några lärosäten tog även upp att antagningssystemet är ett hinder för utbildningarna till barnmorska och specialistsjuksköterska.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram statistik över hälso- och sjukvårdspersonal som ska innehålla uppgifter om både legitimerad personal och annan relevant personal inom primärvården. Uppdraget ska slutredovisas 31 mars 2026. I denna första delrapport undersöker Socialstyrelsen olika sätt att producera statistik utifrån befintliga datakällor, samt för ett resonemang kring vilka parametrar som är relevanta för att på ett träffsäkert sätt belysa primärvårdens kompetensförsörjning. Idag råder brist på både legitimerad personal och övrig personal på många håll i landet, men ökning inom flera yrkesgrupper i primärvården har noterats mellan åren 2010 och 2020. Bland annat har antalet sysselsatta sjuksköterskor ökat och antalet psykologer i primärvården har ökat med nära 60 procent, om än från en låg nivå. Hur stor andel av yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvården i stort som arbetar inom primärvården varierar.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har i uppdrag att följa och redovisa etableringen på arbetsmarknaden för personer som genomgått en utbildning som kompletterar en utländsk examen. I undersökningen ingår 1 370 studenter som kompletterat sin utländska examen under läsåren 2017/18 och 2018/19, bland dessa studenter som läst kompletterande utbildning för bland annat lärare, farmaceuter och vissa vårdyrken. Studenter som har fullföljt en kompletterande utbildning har en hög matchning mot arbetsmarknaden ett år efter sista studerade termin. För en stor majoritet av utbildningarna har över 85 procent av studenterna som etablerat sig på arbetsmarknaden ett jobb som är relevant för deras utbildning efter tre år. Tandläkare hade den högsta etableringsgraden (87 procent). Läkare och psykologer hade en relativt låg etableringsgrad (61 procent i båda fallen).

I denna rapport redovisar UKÄ uppgifter om etablering på arbetsmarknaden 1–1,5 år efter examen på grundnivå eller avancerad nivå för examinerade läsåret 2019/20. Det finns tydliga skillnader i etableringsgrad mellan examinerade från olika utbildningar. Högst etableringsgrad hade de som tog en examen inom hälso- och sjukvård samt social omsorg, 82 procent. Högst etableringsgrad (94 procent) bland de 10 yrkesexamina med högst antal examinerade hade personer med en läkarexamen. På andra plats kom personer med en specialistsjuksköterskeexamen där 93 procent var etablerade.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys utvärderar på regeringens uppdrag omställningen till en god och nära vård. I den här delrapporten belyser myndigheten vårdens förutsättningar för omställningen: kompetensförsörjningen i primärvården, samverkan, samt vården i områden med socioekonomiska utmaningar.

Det nationella planeringsstödet för legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård har under många år fokuserat på att mäta hur tillgången till legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal samt tandvårdspersonal har utvecklats, och jämfört det med regionernas efterfrågan på personal. Fokus har framförallt riktats mot att ersätta pensionsavgångar med nyutbildad personal. Kartläggningen har inkluderat 22 legitimationsyrken och 63 läkarspecialiteter. Årets rapport innehåller uppdaterade uppgifter om legitimationsyrkena och läkarspecialiteterna och inkluderar i tillägg nio sjuksköterskespecialiteter och nio tandläkarspecialiteter.

Digitaliseringen kan skapa både möjligheter och utmaningar på arbetsplatser. Arbetsmiljöverket har låtit forskare göra en studie av vårdinsatser på distans. Den visar att digitaliseringen inneburit både positiva och negativa effekter på arbetsmiljön.

Statistiken som UKÄ publicerade 2022 om dimensioneringen av utbildning på forskarnivå visar att under de senaste 20 åren har doktorandnybörjare varierat mellan 3 000 och 4 000, samtidigt som antalet doktorander har pendlat mellan 17 000 och 20 000. Forskarutbildningens omfattning (antalet nybörjare och doktorander) har därmed inte expanderat i någon större utsträckning, antalet doktorsexamina har däremot ökat med 10 procent. I en kommande rapport som publiceras under våren 2023 ska UKÄ belysa hur doktorandernas försörjning har förändrats under de senaste 20 åren. I rapporten beskrivs hur doktorandernas villkor har förbättrats genom att fler har anställningar. Frågan om den förändrade försörjningen har påverkat dimensioneringen av forskarutbildningen kommer också att tas upp i rapporten. I en annan rapport ska UKÄ behandla lärosätenas kompetensförsörjning inom vård- och lärarutbildningarna. Det gör UKÄ genom att studera hur försörjningen av disputerade lärare ser ut i dessa utbildningar.

I februari 2022 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att analysera vilka behov en fast läkarkontakt i primärvård ska möta hos patienterna och vilka kompetenser den fasta läkarkontakten bör ha för att denna bäst ska kunna tillmötesgå behoven. Uppdraget slutlevereras i form av ett kunskapsstöd som består av två produkter, dels en underlagsrapport, dels en rapport med kompetensmål. Underlagsrapporten riktar sig till verksamhetschefer, huvudmän och andra beslutsfattare. Den avser ge en bakgrund och utgör ett kunskapsunderlag till de valda kompetensområdena med respektive kompetensmål.