Kunskapsunderlag från andra aktörer

Studien beskriver tillgången på personer med examen på forskarnivå, antalet som bedöms möjligt för högskolan att rekrytera (rekryteringsbasen) och behovet av doktorsexaminerade i högskolan fram till och med 2035 i två prognosalternativ. I det första prognosalternativet utgår man från det nuvarande antalet nybörjare och sammansättningen i forskarutbildningen under prognosperioden. I det andra prognosalternativet gäller samma antaganden, men med skillnaden att andelen utländska doktorander antas vara hälften av nivån för läsåret 2019/20. De uteblivna utländska doktoranderna förväntas ersättas med svenska doktorander, som i högre grad stannar i landet efter genomgången forskarutbildning.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger i delredovisningen exempel på hur kompetensbehovet av olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdsområdet samt lärar- och förskollärarområdet kan belysas utifrån befintliga rapporter och analyser. UKÄ belyser också in- och utflödet av studenter på de utbildningar som det finns uppsatta antalsmål för i dag. Dessutom beskrivs utfallet år 2021 för antal utfärdade examina i relation till de nuvarande målnivåerna och konstaterar att antal examina 2021 vid många lärosäten ofta ligger i närheten av hur många man i genomsnitt skulle behöva examinera per år för att uppfylla målnivåerna.

År 2021 började 3 080 doktorander en utbildning på forskarnivå vilket var 170 färre än året innan. Det vanligast förekommande forskningsämnesområdet bland doktorander var medicin och hälsovetenskap med 6 050 doktorander varav 61 procent var kvinnor och 39 procent män. Inom fem av sex forskningsämnesområden hade majoriteten av doktorandnybörjarna 2021 anställning som doktorand. Inom medicin och hälsovetenskap hade endast 44 procent anställning som doktorand. Där hade istället 41 procent anställning som läkare eller annan sjukvårdspersonal, vilket är en följd av att många kombinerar sin utbildning på forskarnivå med en anställning inom hälso- och sjukvård.

Läsåret 2020/21 hade 26 procent av högskolenybörjarna utländsk bakgrund (inresande studenter oräknade). Bland yrkesexamensprogrammen hade receptarieutbildningen och tandläkarutbildningen högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund med 85 respektive 80 procent läsåret 2020/21. Även tandhygienistutbildningen, tandteknikerutbildningen, apotekarutbildningen, biomedicinska analytikerutbildningen, optikerutbildningen, röntgensjuksköterutbildningen och logopedutbildningen hade minst hälften av högskolenybörjarna utländsk bakgrund. Andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2020/21 varierade mellan olika forskningsämnesområden. Högst andel fanns inom forskningsämnesområdena naturvetenskap samt medicin och hälsovetenskap med 29 respektive 28 procent.

Socialstyrelsen har inom det pågående uppdraget med att stödja omställningen till en god och nära vård tagit fram ett nationellt riktvärde för antalet invånare som en läkare som arbetar i primärvården kan vara fast läkarkontakt för. Riktvärdet ligger på 1 100.

Läsåret 2020/21 ökade det totala antalet studenter såväl som antalet nybörjare. Det var fjärde läsåret i rad som det totala antalet studenter ökade. Det yrkesprogram som hade flest nybörjare läsåret 2020/21 var program mot civilingenjörsexamen. Därefter följde program mot sjuksköterskeexamen och program mot ämneslärarexamen. Rapporten visar också att 4 600 personer tog ut en sjuksköterskeexamen läsåret 2020/21. Det var 100 fler än föregående läsår vilket då var det högsta antalet på elva år.

Den här analysen visar utvecklingen av inaktiva helårsstudenter mellan läsåren 2016/17 och 2020/21. Analysen visar att antalet helårsstudenter har ökat, men att andelen inaktiva helårsstudenter är oförändrad jämfört med läsåret innan. Det finns tydliga skillnader mellan utbildningsområden. Utbildningsområdena teater, medicin, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning har de lägsta andelarna inaktiva studenter.

Under både 2020 och 2021 präglades läget på arbetsmarknaden av coronapandemin. Arbetslösheten ökade och särskilt de unga fick svårt att hitta jobb. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har därför undersökt hur det gick på arbetsmarknaden under coronapandemin för nyutexaminerade studenter i högskolan. Arbetsmarknadsläget för de flesta av dem som tagit en examen från hälso- och sjukvårdsutbildningar verkar inte ha påverkats nämnvärt av coronapandemin.

Socialstyrelsen tar fortlöpande fram underlag för analys av tillgången och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal. 2022 års rapport visar att samtliga regioner redovisade brist på barnmorska, specialistsjuksköterska, läkare med specialistkompetens och röntgensjuksköterska. De främsta orsakerna till personalbristen uppgavs vara för få utbildade, hög konkurrens från andra arbetsgivare och pensionsavgångar.

Regeringen tillförde tidigt under pandemin extra resurser till lärosätena för att möjliggöra en utbyggd utbildning. För flera yrkesexamensprogram har antalet sökande ökat, men i vilken utsträckning detta har kunnat omsättas i fler nybörjare varierar. Framför allt tycks det ha varit svårt att bygga ut vissa vårdutbildningar trots stort intresse från studenterna och många sökande. Ett undantag är specialistsjuksköterskeutbildningen, där antalet nybörjare under pandemin har ökat mer än antalet sökande.