Kunskapsunderlag från andra aktörer

Rapporten ger en samlad bild av hälso- och sjukvårdens utveckling utifrån indikatorer för bland annat hälsoutfall, personcentrering, tillgänglighet, jämlikhet och effektivitet. Svensk hälso- och sjukvård fungerar överlag väl och hälsoutfallen fortsätter att förbättras, samtidigt som det finns fortsatta utmaningar med långa väntetider och personcentrering, särskilt i primärvården. Vårdens kostnader ökar och det finns tecken på kapacitetsbrist, bland annat brist på specialister i allmänmedicin och få disponibla vårdplatser.

Socialstyrelsen redovisar hur kommuner och regioner har använt 2025 års statsbidrag för utvecklingen av en god och nära vård. Kompetensförsörjning och arbetsmiljö i primärvården är ett av insatsområdena, där 19 regioner och 213 kommuner genomfört insatser. Återrapporteringen visar att arbetet främst har inriktats på kompetensförsörjning, medan arbetsmiljöinsatser förekommer i mindre utsträckning. Kompetensutveckling och stabilare bemanning lyfts även som viktiga delar i det bredare omställningsarbetet.

Rapporten visar att omställningen till en god och nära vård fortsätter, men att utvecklingen går i olika takt. Kompetensförsörjning är fortsatt en central utmaning. Bland annat lyfts behovet av långsiktig läkarförsörjning i primärvården, fler ST-tjänster, hållbara arbetsmiljöer och bättre förutsättningar att rekrytera och behålla personal. Även teambaserade arbetssätt, kompetensutveckling och samverkan mellan regioner och kommuner lyfts som viktiga delar för att klara omställningen.

Studien "Geografisk och organisatorisk rörlighet bland specialistläkare – en registerstudie av jobbyten före och efter specialistbevis" följer läkare som fick specialistbevis 2020–2022. Studien visar att den geografiska rörligheten minskar tydligt efter specialistutbildningen. Relativt få läkare byter sjukvårdsregion, vilket tyder på en stark koppling mellan var ST genomförs och var läkare senare etablerar sig som specialister. Resultaten pekar därmed på betydelsen av ST-tjänsternas dimensionering och geografiska fördelning för den långsiktiga kompetensförsörjningen.

Arbetsmarknaden stärktes under det andra kvartalet 2026, med minskad arbetslöshet i samtliga län, samtidigt som tydliga regionala skillnader kvarstår. Ur ett vårdkompetensperspektiv visar rapporten en omfattande efterfrågan på vård- och omsorgspersonal. På riksnivå var undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende det vanligaste yrket bland nyanmälda platser på Platsbanken, följt av grundutbildade sjuksköterskor. Vårdyrken återkommer också bland de vanligaste nyanmälda platserna i flera län.

Publikationens titel är "Förstärkta insatser för kvinnors hälsa: Uppföljning av regionernas insatser inom området mödrahälsovård, förlossningsvård och kvinnors hälsa 2025". Uppföljningen visar att stärkt kompetensförsörjning var det största insatsområdet inom satsningen på kvinnors hälsa 2025. Regionerna har bland annat genomfört insatser inom utbildningsanställningar, mentorskap, handledarutbildning och teamträning. Samtidigt kvarstår utmaningar med att rekrytera och behålla personal, särskilt i glesbygd, samt att skapa utrymme för fortbildning, handledning och VFU. Flera regioner lyfter även ett ökat behov av fördjupad kompetens och specialistkunskap.

SKR:s rapport om väntetider i vården visar att tillgängligheten inom hälso- och sjukvården fortsatt varierar mellan regioner och vårdområden. Rapporten belyser utvecklingen av väntetider och vårdgarantins uppfyllelse samt lyfter utmaningar kopplade till vårdens kapacitet. Resultaten illustrerar hur tillgången till personal, organisation och arbetssätt påverkar möjligheterna att möta vårdbehov och förbättra tillgängligheten.

Riksrevisionens årliga rapport sammanfattar de viktigaste iakttagelserna från årets granskningar. Ett återkommande tema är brister i styrning, uppföljning och genomförande inom offentlig verksamhet. Inom hälso- och sjukvården lyfts bland annat IVO:s hantering av patientklagomål, där långa handläggningstider och bristande effektivitet identifierats. Rapporten understryker betydelsen av tydlig styrning och samordning för att möta komplexa samhällsutmaningar.

Socialstyrelsen redovisar ett regeringsuppdrag om hur ett nationellt lärandesystem kan bidra till en mer effektiv användning av vårdens personalresurser. Med utgångspunkt i regionala vägvisande exempel och internationella erfarenheter beskriver rapporten hur kompetensförsörjningsutmaningar kan förstås som komplexa systemfrågor som kräver lärande mellan verksamheter, organisationer och systemnivåer. Rapporten betonar vikten av att kombinera nationell samordning med lokalt lärande för att stärka vårdens långsiktiga förmåga att möta framtidens kompetens- och kapacitetsutmaningar.

I rapporten analyserar Socialstyrelsen hur personalplanering fungerar under perioder med reducerad bemanning, särskilt under sommaren. Resultaten visar att återkommande bemanningsutmaningar ofta speglar mer grundläggande frågor om kapacitet, organisering och kompetensförsörjning. Rapporten lyfter behovet av att gå från reaktiv till mer proaktiv planering, där semesterperioder integreras i verksamhetens planering över hela årscykeln och där lärande används för att stärka hälso- och sjukvårdssystemets långsiktiga förmåga att hantera variationer i personaltillgång.