Kunskapsunderlag från andra aktörer

I rapporten lyfts att baslinjemätning och riktvärden för ST-tjänster är avgörande för kompetensförsörjningen i primärvården. Alla regioner har idag över 1 100 invånare per specialist i allmänmedicin, och för att ändra det krävs fler ST-tjänster och tillräcklig handledarkapacitet. Riktvärden bör bygga på en dynamisk modell, men dagens data är otillräckliga. Socialstyrelsen, regioner och andra aktörer ser behov av bättre samordnade uppgifter, där Socialstyrelsen kan spela en samlande roll.

Rapporten visar att primärvården har tydliga uppdrag, men att förutsättningarna för att uppfylla dem är otillräckliga. Brister i kompetensförsörjning, särskilt läkare och sjuksköterskor, påverkar vårdens kapacitet. Samtidigt finns stora skillnader i tillgänglighet mellan regioner, vilket riskerar att skapa ojämlik vård. Rapporten betonar behovet av bättre planering, rekrytering och stöd för att säkerställa både personalförsörjning och patienternas tillgång till vård.

Rapporten från IVO och Läkemedelsverket föreslår en tydligare nationell ordning för tillstånd och tillsyn inom humanmaterial (SoHO), där dagens parallella ansvar skapar dubbelarbete och administrativa bördor. Tre modeller för huvudansvar analyseras, alla kräver organisatoriska förändringar och ny kompetens. Effektiv samverkan, sekretess och informationsutbyte är centralt, och kompetensförsörjning avgörande för myndigheten med huvudansvar. Sammanfattningsvis behövs klara ansvarslinjer, samordning och strategisk kompetensplanering för ett fungerande tillsynssystem.

I rapporten betonas att svenska regioner står inför stora utmaningar i kompetensförsörjningen, särskilt inom hälso- och sjukvården med brist på specialistutbildad personal och ökande pensionsavgångar. Stort beroende av hyrpersonal försvårar planering och ökar kostnader. Rapporten lyfter fram behovet av bättre arbetsmiljö, ökad attraktivitet, fler karriärmöjligheter, effektivare kompetensutnyttjande, fler utbildningsplatser och bättre samverkan med lärosäten för att säkra långsiktig kompetens och framtida vårdbehov.

I rapporten framkommer att majoriteten av vårdenheterna har brister i den organisatoriska arbetsmiljön, särskilt kopplat till hög arbetsbelastning och bristande systematik i arbetsmiljöarbetet. Chefer saknar tid och stöd, handlingsplaner följs inte och strukturella problem kvarstår. Tre av fyra arbetsplatser fick krav på åtgärder. Situationen hotar personalens hälsa och kompetensförsörjningen, vilket visar behovet av tydligare ansvar, bättre förutsättningar och strategiskt arbetsmiljöarbete för att behålla och attrahera vårdpersonal.

Rapporten visar att högskoleutbildningar inom hälso- och sjukvården är avgörande för Sveriges framtida kompetensförsörjning. Inför höstterminen 2025 sökte cirka 44 800 personer vård- och omsorgsutbildningar, med sjuksköterskeprogrammet som mest eftertraktat. Majoriteten av sökande är kvinnor, och antalet äldre sökande minskar. Minskande söktryck till andra programområden gör vård- och omsorgsutbildningarna särskilt viktiga för arbetskraftsplanering och framtida rekrytering av vårdpersonal.

I rapporten betonas att kommuner och regioner behöver stärka intern och mellanaktörssamordning. Tidig, integrerad medborgardialog är central för legitimitet, tillit och individnära perspektiv, exempelvis inom hälso- och sjukvården. Rapporten visar att dialogen stödjer kompetensförsörjning, nya arbetssätt och attraktiva arbetsmiljöer, och att klara styr- och ledningsstrukturer är avgörande för hållbar samverkan och strategisk kompetensplanering.

Riksrevisionens granskning visar att IVO:s hantering av klagomål på hälso- och sjukvården har betydande brister. Långa handläggningstider, otydliga rutiner och brist på specialistkompetens minskar förtroendet och försvårar rättssäker handläggning. Många klagomål leder inte till åtgärder eller förbättringar. Rapporten rekommenderar att IVO stärker kompetensförsörjning, förbättrar rutiner och använder lärdomar från klagomål för att utveckla vården och öka patientsäkerheten.

Rapporten Fokus på för hög arbetsbelastning visar att hög arbetsbelastning är utbrett inom hälso- och sjukvården, där nära 60 % av arbetsrelaterade sjukdomar kopplas till organisatoriska och sociala faktorer. Stressrelaterad sjukfrånvaro är dubbelt så hög som genomsnittet. Personalbrist, ökad administration och otydliga arbetsroller förvärrar situationen. Rapporten rekommenderar bättre bemanning, tydligare arbetsfördelning, ökat inflytande och satsningar på ledarskap för att skapa en hållbar arbetsmiljö och säker vård.

Arbetsmarknadsrapporten kvartal 3 2025 visar att hälso- och sjukvården är en av de mest arbetskraftsintensiva sektorerna, med fortsatt hög efterfrågan på undersköterskor, sjuksköterskor och personliga assistenter i nästan alla län. Kompetensförsörjningen utmanas av hög arbetslöshet bland kortutbildade (20 %), långtidsarbetslösa (42 %) och utrikes födda med hög arbetslöshet, vilket försvårar matchning. Rapporten betonar behovet av riktade insatser för utbildning, kompetensutveckling och validering av utländsk vårdkompetens.