Kunskapsunderlag från andra aktörer

Socialstyrelsen framhåller i rapporten "Uppföljning av omställningen till en god och nära vård" att kompetensförsörjningen är en avgörande utmaning för att kunna uppnå en god och nära vård. Trots ökade kostnader har primärvården inte tillförts tillräckliga resurser, vilket, i kombination med hög personalomsättning, leder till instabil bemanning och försvårar målen om kontinuitet, fast läkarkontakt och delaktighet. Dessutom identifieras ett gap mellan strategisk styrning och operativ verksamhet, vilket begränsar långsiktig planering. En hållbar kompetensförsörjning kräver därför tydligare styrning, prioriterad resursfördelning och systematisk uppföljning.

Universitetskanslersämbetet visar i årsrapporten 2025 att kompetensförsörjningen i vården är fortsatt kritisk. Trots fler examina inom specialistsjuksköterske- och barnmorskeutbildningar kvarstår brister. Begränsningar beror på brist på verksamhetsförlagd utbildning och disputerade lärare. Prognoser pekar på ökande underskott av sjuksköterskor, fysioterapeuter och biomedicinska analytiker till 2040. För att möta behoven behöver omkring 20 procent fler studenter börja varje år. Långsiktig försörjning kräver ökad utbildningsvolym och att fler fullföljer och stannar i yrket.

Arbetsförmedlingens rapport "Var finns jobben? Och var finns arbetskraften?" innehåller bedömningar av rekryteringssituationen och prognoser för utvecklingen av efterfrågan inom olika yrken. Inom hälso- och sjukvården framträder särskilt stora kompetensförsörjningsutmaningar, där rekryteringsproblem och brist på arbetskraft är omfattande, inte minst inom legitimerade yrken. Den åldrande befolkningen driver upp efterfrågan samtidigt som deltidsarbete, begränsade utbildningsplatser och svårigheter att behålla personal förvärrar situationen. Rapporten framhåller därför behovet av fler utbildningsinsatser, riktad arbetskraftsinvandring samt förbättrade arbetsvillkor och ökad samverkan.

Inspektionen för vård och omsorg har granskat primärvårdens omställning till god och nära vård. Tillsynen, som omfattade alla regioner, visar återkommande brister i kontinuitet, tillgänglighet, samverkan och kvalitetsarbete. Rapporten betonar behovet av fler läkare i primärvården och SÄBO, bättre sjuksköterskebedömningar, utvecklad samordning mellan aktörer samt tydligare rutiner för remisser. Digitala arbetssätt används men behöver integreras mer systematiskt och långsiktigt för att bidra till högre kvalitet och en tryggare, mer jämlik vård.

Socialstyrelsens rapport presenterar ett förslag till ett nationellt lärandesystem som syftar till att främja ett effektivt, behovsanpassat och hållbart nyttjande av personalresurser inom hälso- och sjukvården genom ökad samverkan, kunskapsdelning och systemförståelse. Rapporten belyser hur ett lärande arbetssätt kan stärka kompetensförsörjningen genom att integrera olika perspektiv, främja kontinuerlig utveckling och säkerställa att rätt kompetens finns där den bäst behövs.

UKÄ har följt upp skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns deltagande, utbildningsval och genomströmning i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Resultaten visar att könsuppdelningen i högskolan kvarstår och den är störst inom vård och omsorg. Könsfördelningen är dock något jämnare bland utrikes födda än inrikes födda på flera program inom hälso- och sjukvård.

Detta faktablad redovisar Socialstyrelsens uppföljning av regionernas arbete med att erbjuda invånare en fast läkarkontakt i primärvården. Bland annat redovisas att andelen invånare som uppfattar att de har en fast läkarkontakt är betydligt lägre än vad regionerna rapporterar. Socialstyrelsen bedömer att ytterligare insatser krävs för att uppfylla lagens krav om val av fast läkarkontakt och för att stärka kontinuiteten i vården.

Rapporten från Inspektionen för vård och omsorg handlar om att barn- och ungdomspsykiatrin inte uppfyller vårdgarantin, vilket medför allvarliga risker för patientsäkerheten. IVO har identifierat återkommande brister som försenad eller utebliven behandling, bristande suicidriskbedömningar och otillräcklig dokumentation. De långa väntetiderna inom barn- och ungdomspsykiatrin förvärrar psykisk ohälsa och ökar risken för självmordsförsök bland barn och unga. Både patientklagomål och vårdgivarnas egna lex Maria-anmälningar visar att kompetensbrist och hög arbetsbelastning påverkar vårdkvaliteten negativt.

Inför utvärderingen av utbildning som leder till psykologexamen har UKÄ genomfört en förstudie. Förstudien visar på att det är en populär utbildning med högt söktryck och stabil genomströmning övertid. Utbildningen domineras av kvinnor men etableringsgraden på arbetsmarknaden ligger på 80-90% för både män och kvinnor. Utvärderingen startar i augusti 2025.

I SKR:s årliga rapport Personalen i välfärden redovisas personalstatistiken från föregående år. Rapporten för år 2024 visar bland annat antalet anställda som arbetar heltid har fortsatt öka i både kommuner och regioner. Även antalet anställda som arbetar kvar när de är 65 år eller äldre, eller kommer tillbaka efter pensionering, har ökat kraftigt under det senaste decenniet. På SKR:s webbplats finns även ett visualiseringsverktyg för statistiken.