Kunskapsunderlag från andra aktörer

I SKR:s årliga rapport Personalen i välfärden redovisas personalstatistiken från föregående år. Rapporten för år 2024 visar bland annat antalet anställda som arbetar heltid har fortsatt öka i både kommuner och regioner. Även antalet anställda som arbetar kvar när de är 65 år eller äldre, eller kommer tillbaka efter pensionering, har ökat kraftigt under det senaste decenniet. På SKR:s webbplats finns även ett visualiseringsverktyg för statistiken.

Läsåret 2023/24 ökade det totala antalet nybörjare såväl som det totala antalet registrerade studenter. 79 100 personer tog ut en examen, vilket även det var en ökning jämfört med föregående läsår. Jämfört med läsåret 2022/23 ökade antalet nybörjare mest på program mot sjuksköterskeexamen och civilingenjörsexamen.

apporten belyser arbetsmiljön på en övergripande nivå, för de sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden 2024. Ett avsnitt i rapporten handlar om hjälp att prioritera arbetsuppgifter. Där finns beskrivet att Vård och omsorg har störst andel, 38 procent svarat att de sällan eller aldrig får hjälp att prioritera.

I rapporten Personalstatistik inom primärvården presenterar Socialstyrelsen statistik om personalgrupper i primärvården som arbetar med psykisk ohälsa. Statistiken visar bland annat att antalet psykologer per 100 000 invånare varierar stort mellan regionerna och att antalet sysselsatta psykologer inom både primärvården och specialiserad vård har ökat sedan 2020. Samtidigt tillgängliggör Socialstyrelsen för första gången sökbar statistik om hälso- och sjukvårdspersonal i primärvården. Tidigare har det inte att särskilja de som arbetar inom primärvården från de som arbetar inom specialiserad öppenvård.

Socialstyrelsens övergripande bedömning i årets lägesrapport om tillståndet och utvecklingen inom hälso-, sjuk- och tandvård är att läget i svensk hälso-, sjuk- och tandvård generellt sett är tillfredsställande, men att det också finns utvecklingspotential och utmaningar. Resultaten visar bl.a. att det finns stora skillnader i hälsa och tillgänglighet både över riket, mellan könen och bland boende i områden med olika socioekonomiska förutsättningar.

Nationella planeringsstödet 2025 består av en introduktion med läsanvisningar samt fyra delrapporter. Delrapport 1 handlar om barn- och ungdomspsykiatrin och delrapport 2 om tillgången på legitimerad personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Delrapport 3 och 4 beskriver hur man kan arbeta med efterfrågan utifrån en patient- och personalcentrerad personalplanering, där delrapport 4 ger en fördjupad bild av tandvården.

Riksrevisionens (RiR) övergripande slutsats av granskningen är att lärosätena erbjuder många stödinsatser för att motverka avhoppen, men att det finns flera betydande hinder för ett effektivt arbete, varav några ligger utanför lärosätenas kontroll. Grundläggande för ett framgångsrikt arbete är enligt RiR att det finns tydliga regelverk och ett funktionellt systemstöd, att studenternas förkunskaper stärks och att felvalen minskas. Därutöver behöver kunskapen om avhoppen öka.

För utbildningarna inom hälso- och sjukvårdsområdet är bilden mer blandad. Intresset för de stora utbildningarna till läkare och sjuksköterska är fortfarande tydligt högre än innan pandemin. Till utbildningen till specialistsjuksköterska har antalet sökande ökat under flera år och den utvecklingen fortsatte också till den senaste höstterminen. För barnmorskeutbildningen har antalet sökande däremot minskat tydligt. Högst etableringsgrad hade de som tog en generell examen inom hälso- och sjukvård samt social omsorg och pedagogik och lärarutbildning, 84 procent. I dag finns det en brist på yrkesverksamma inom flera hälso- och sjukvårdsyrken som kräver högskoleutbildning. Av den anledningen har såväl universitet och högskolor som UKÄ, Nationella vårdkompetensrådet och andra aktörer de senaste åren fått uppdrag som på olika sätt handlar om dimensionering av högskoleutbildning och behovet av högskoleutbildade inom området.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) lämnar varje år en särskild rapport till regeringen med en sammanfattande analys av arbetet med tillsyn, klagomål enligt patientsäkerhetslagen och tillståndsprövning under det gångna verksamhetsåret. I rapporten identifierar IVO flera allvarliga problem inom vård och omsorg. Brister kan enligt IVO kopplas både till generella utmaningar med kompetensförsörjning och tillgång till personal och till avsaknad av ett fungerande kvalitetsarbete och regelefterlevnad.

Rapporten beskriver flera strategier för att öka välfärdsjobbens attraktivitet. Till exempel att stärka karriärmöjligheterna för både unga och erfarna medarbetare genom att skapa fler och synliga karriärvägar och erbjuda möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling.