Pressmeddelande: Få tar ut BMA-examen trots växande behov på arbetsmarknaden

Allt färre studenter på biomedicinska analytikerprogrammen tar ut en examen som biomedicinsk analytiker. Och examensfrekvensen minskar dessutom från en redan låg nivå. Det visar ny flödesstatistik från Nationella vårdkompetensrådet. ”En oroande utveckling”, menar rådets ordförande.
Analys av prov i laboratorium.

Biomedicinska analytiker (BMA) är en yrkesgrupp som fått en alltmer framträdande roll den senaste tiden, inte minst i fråga om laboratorieanalys av prover för covid-19 som varit en omfattande och central arbetsuppgift under coronapandemin. Nationella vårdkompetensrådet har nu släppt statistikbaserade flödesbeskrivningar av biomedicinska analytikers väg genom utbildnings- och hälso- och sjukvårdssystemet. Syftet är att öka kunskapen om hur yrkesgruppen rör sig i övergångarna mellan utbildning, examen, legitimation och forskarexamen. På så sätt kan utmaningar, möjligheter och åtgärder identifieras som kan bidra till en bättre kompetensförsörjning.

– Biomedicinska analytiker är en betydelsefull yrkesgrupp inom vården. Dessutom ökar behovet av deras kompetens i och med framtidens precisionsmedicin och att kunskapen kring att skräddarsy diagnostik och behandlingar växer, säger Ann-Marie Wennberg Larkö, sjukhusdirektör för Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande i Nationella vårdkompetensrådet.

Nationella vårdkompetensrådets redovisning visar att utbildningen till BMA är en av de legitimations¬grundande vårdutbildningar som har lägst examensfrekvens. Andelen som tar ut en BMA-examen minskar dessutom från tidigare låga nivåer. Eftersom det råder brist på biomedicinska analytiker och flödesstatistiken visar att många avhopp sker under utbildningens sista terminer, väljer studenterna troligen att ta en anställning redan innan utbildningen avslutats och examen tagits ut.

– Det är i så fall en oroande utveckling eftersom det innebär begränsningar för framtida karriärmöjligheter att inte ha sin examen att bygga vidare på.

Jonas Appelberg, verksamhetschef för kliniskt forskningscentrum i Region Örebro och ledamot i Nationella vårdkompetensrådet, är själv legitimerad BMA i grunden och tror att det behövs en djupare analys kring hur utbildningens innehåll utvecklats över tid jämfört med arbetsmarknadens organisering och bemanning av biomedicinska analytiker.

– Kanske finns det en skillnad mellan den förvärvade kunskapen från utbildningen och arbetsgivarnas behov och förväntningar. Det är viktigt att arbetsmarknaden tar tillvara de akademiska kvaliteter och vetenskapliga förhållningssätt som en legitimerad BMA har, säger Jonas Appelberg.

Få disputerade biomedicinska analytiker

Nationella vårdkompetensrådets nya statistikflöde visar också att få legitimerade biomedicinska analytiker tar ut en doktorsexamen.

– Det är olyckligt eftersom forskarutbildning är en drivkraft för kompetensförsörjningen, säger Jonas Appelberg.

Nästa steg för Nationella vårdkompetensrådet är att arbeta vidare med aktuella frågor och utmaningar för kompetensförsörjningen av biomedicinska analytiker som redovisningen har bidragit till att belysa.

Statistikbaserade flödesbeskrivningar för yrkesgruppen biomedicinska analytiker

Redovisningen gäller olika perioder mellan 2010 och 2020 i biomedicinska analytikers studie- och yrkesliv i form av mätpunkter för påbörjade studier till examen. Även tiden från förvärvad legitimation till doktorsexamen och tiden mellan tillträde till utbildning på forskarnivå till doktorsexamen samt syssel¬satta legitimerade biomedicinska analytiker redovisas.

Nationella vårdkompetensrådets övergripande uppdrag är att långsiktigt samordna, kartlägga och verka för att effektivisera kompetensförsörjning av personal inom hälso- och sjukvården och tandvården. En del av rådets uppdrag är att tillgängliggöra sammanställningar av fakta- och kunskapsunderlag för att främja samverkan och säkerställa att samtliga aktörer har en gemensam bild av kompetensförsörjningsbehoven.

Kontakt

Ann-Marie Wennberg Larkö, professor och sjukhusdirektör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande för Nationella vårdkompetensrådet.
Nås via Nationella vårdkompetensrådets kommunikatör:
E-post: stina.moritz@socialstyrelsen.se
Tfn: 075-247 37 22

Jonas Appelberg, verksamhetschef kliniskt forskningscentrum, Region Örebro och ledamot i Nationella vårdkompetensrådet.
Nås via Nationella vårdkompetensrådets kommunikatör:
E-post: stina.moritz@socialstyrelsen.se
Tfn: 075-247 37 22

Cajsa Krabbe, statistiker i Nationella vårdkompetensrådets kansli på Socialstyrelsen.
E-post: cajsa.krabbe@socialstyrelsen.se
Tfn: 075-247 49 27

Stina Moritz, kommunikatör i Nationella vårdkompetensrådets kansli på Socialstyrelsen
E-post: stina.moritz@socialstyrelsen.se
Tfn: 075-247 37 22

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Nationella vårdkompetensrådets nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter