De övergripande resultaten i redovisningen visar att bland biomedicinska analytiker är en övervägande majoritet kvinnor, både i utbildningen och i den sysselsatta populationen. Könsfördelningen bland sysselsatta legitimerade biomedicinska analytiker är 88 procent kvinnor och 12 procent män. Utbildningen till biomedicinsk analytiker är också en av de legitimationsgrundande yrkesutbildningarna inom hälso- och sjukvård och tandvård som har lägst examensfrekvens.
Sammanfattningsvis visar resultaten bland annat att den totala tiden mellan påbörjade biomedicinska analytikerstudier och examen (bruttostudietiden) har ökat, dock marginellt. I genomsnitt var ökningen 2,4 månader, det vill säga från 3,6 år för de som blev examinerade 2010 till 3,8 år för de som tog examen 2018.Det är en ökning med knappt 6 procent under den undersökta perioden.
Under den undersökta perioden 2010–2020 tog det i genomsnitt längre tid för kvinnor än för män att ta ut examen, i genomsnitt 3,9 år för kvinnor och 3,7 år för män. Tiden hade ökat med i genomsnitt 3,6 månader för kvinnor. Bruttostudietiden har förvisso också varierat för män under den undersökta perioden, men år 2020 var bruttostudietiden återigen på samma nivå som 2010, det vill säga i genomsnitt 3,7 år för manliga biomedicinska analytiker. Genomsnittstiden var således oförändrad jämfört med 2010.
Tiden från erhållen legitimation till doktorsexamen avspeglar också skillnader mellan könen: för män tog det generellt sett kortare tid efter legitimation att ta ut en doktorsexamen. I genomsnitt skilde det 1,2 år mellan kvinnor och män under åren 2010–2019.